Vecka 29

Foto: Sessan

Ja denna veckan började ju i djup sorg då den underbara whippethunden "Vittedegen" lät sin änglavingar växa ut och lämna jordelivet. 14 härliga år fick vi med henne, och det är alla roliga och glada minnen som vi kommer komma ihåg. Det suger ändå fett då husdjur dör. Fast all glädje de sprider innan detta tragiska ögonblick gör att det är värt att umgås med dem. I början på veckan tog jag och Sessan en skön promenad ned i stan (sommarens typ 3:e fina dag eller nåt). Vi passade på att springa inom Sessan kompis Eva på Söder för att kolla in en annan hund, nämligen den lilla collievalpen "Klara" som hon nyss införskaffat. "Klara", även kallad "Klara-färdiga-gå" när inte matte lyssnar, var som ni ser på bilden fullkomligt underbart skitsöt och levnadsglädjen var ultimat. Under de 20 minuter vi hälsade på henne skiftade hennes temperament från att busa och bita oss i skorna till att plötsligt dunsa ner i gräset och ta en power tupplur. Om och om igen. När man klappar "Klaras" dunmjuka valppäls och hennes lilla svans börjar veva så glömmer man plötsligt det tråkiga det innebar med "Vittedegen" ett par dagar tidigare. Hundar är fantastiska och bjuder på så mycket skojsigheter att det är värt varje sekund. Jag speciellt har alltid varit omringad av en massa härliga hundkaraktärer och planerar på att fortsätta med det.

Vecka 28

I veckan drog 3 generationer från ätten "B" till ett historiskt område i NordVästra Skåne. Butabi, Fabbe, "den äldre" samt "den allra äldste" gjorde ett besök på Beredskaps muséet i Djuramossen, nära Domsten mittemellan Helsingborg och Viken. Precis på denna plats förberedde sig "den svenska tigern" för möjliga angrepp under andra världskriget. Huvudattraktionen på muséet är en välbevarad, stor jordfast kanon i en kulle som skulle användas för att förstöra Helsingborgs hamn vid en invasion. Räckvidden var hela 2.4 mil. Maffigt. Från början hade det funnits 4 likadana pjäser, samtliga uppkallade efter bygdens fagraste töser (Kul att ge namn åt en mastodont kanon liksom. Kan tolkas hur man vill). I dags dato finns dock bara en kvar, kanonen Maja. Det var oerhört intressant att traska runt i Majas bunker som faktiskt var riktigt stor under jordytan. Logement, ammunitionsförråd och grejer. Utöver Maja fanns det fantastiskt fina utställningar med saker från kriget. Betongsuggor som användes som barrikader. Den utomordentligt fula men coola pansarvagnen som "den äldste" nöjt lutar sig mot på bilden. Uniformer av alla de slag, från SS-soldater till finska vinterkrigare. Och bäst av allt, iallafall enligt Fabbe, ett gigantiskt skrotupplag på baksidan med gamla kanontorn, "valpar", militärlastbilar och fälthaubitsar. De har lyckats skrapa ihop en sjukt imponerande samling och ett besök är verkligen att rekommendera. Det kostar ynka 60kr för allt. Efteråt avnjöts en go fika i huvudhangaren med klassisk krigsmusik plinkandes i bakgrunden. En go dag och en bra aktivititet för denna regniga sommar.

Vecka 27

I början på veckan passade Sessan och Butabi Golden Retrievern Figo (Läs bloggen "Förvirring på stadens gator och torg" från 060223). Sessan jobbade det mesta av tiden så det blev många promenader för Butabi. Har för övrigt kommit underfund med att det måste ge sjukt mycket motion åt alla hundägare att faktiskt gå alla dessa power walks ett par gånger om dagen. Man blir ju tvingad att dra ut oavsett ork eller väder. Därför borde alla feta människor skaffa sig en hund, bottomline. Hursomhelst, det blev dock ett par tillfällen då de tillsammans kunde gå ut och rasta hunden. Efter att ha rundat "Jordbodalen", gått upp via Ramlösavägen in på Allmogegatan möttes de av ett j-vla oljud nere ifrån "Lantmätaren". Butabi anade direkt vart det kom ifrån. Så i sakta mak lullade Beverly Hills-paret med sin lånehund vidare ned mot det stirriga motorljudet, en korsning mellan en trimmad MT5:a och en hypad borrmaskin. Och där, på "den äldres" tomt, kulminerade det hela i en fantastisk menuett. Mitt i oväsendet med bar överkropp, svetten rinnandes och gröna prickar över hela bringan stod orkesterledaren med den elektriska häcksaxen i näven. Först såg man inte honom där inne i buskaget tack vare kamouflagen skapad av avhuggna blad och kvistar. Var nästintill oigenkännlig då han klev fram och tog en paus över staketet, nästan grottmänniske varning på det hela. Tack vare allt grönt och den stylade tuppkammen ^^ efter en kortare konversation med "den äldre", Fabbe och "Lantmätarns" två bestar Kasper och Pajas så drog övriga hemåt igen i den första hyfsade kvällssolen på länge.

Vecka 26

Lördagkväll i slutet på juni, vädret är brutalt ostadigt och monsunregnen avlöser strålande solsken. Vad gör man då? Tja inte vågar man sig ned på nån uteservering eller "gröningen" iallafall. För att undvika en halvseg kväll framför dumburken bestämde sig Butabi och Sessan därför för att ringa över Skoog och Annika som satt i precis samma situation 500 meter söderut. Sessan rörde ihopa en fin liten kladdekaka och Butabi skar upp honungsmelon och ananananas samtidigt som biren sattes på kylning. Gästerna kollade in lägenheten då det visade sig att de inte varit där sedan renoveringen blev klar. Stående ovationer som vanligt. Sedan intogs (kvarterets enda förstorade OCH inglasade) balkongen i kvällssolen. Efter en stunds chitt-chattande plockades sällskapsspelen fram, och detta är 2 lir som vi varmt vill rekommendera. Det ena heter "Helt ärligt". Där läses 5 saker upp, typ "1. Bowling 2. Blodkorv 3. Miljöpartiet 4. Porrfilm 5. Åka motorcykel". Sedan skall alla ta ställning till om man tycker om sakerna i fråga eller inte, helt i blindo. Sedan skall man gissa vad de andra tycker om sakerna för att se om man är överrens eller inte. Sjukt kul och man får reda på många roliga saker. Typ som när X (anonym Åstorpsbo som föder upp strutsar) på Butabis födelsedagskalas berättade att han gillar Y-fronts kalsingar. Trodde aldrig Razman skulle sluta skratta. Det andra spelet hette "Kampen mellan kvinna och man". Ett spel där männen svarar på typiskt kvinnliga frågor och vice versa. Givetvis vann männen i och med att Butabi hade Helsingborgs första kvinnliga brandman Skoog i laget. Skämt åsido, han är väldigt bra och allmänbildad vad gäller tvätt, blomsterskötsel och gardiner och det är inget fel på det. Tvärtom. Han visste till exempel vad en "hängande blomkruka" heter... "Ampel". Butabi blev sjukt imponerad ^^ Bilden togs nog under den sista omgången då deltagarna hivat i sig hyfsat många bir, ser ut som om Skoog har problem med att läsa. Kan även bero på hans dåliga linser... eller inte ^^