"Spiders in the night. Creeping round the walls. Soon you'll feel him crawling over you. Creepy, crawly things. Filling up your bed. Soon you'll feel him crawling through your brain. You think he's there. Beware his bite. But when you look the spider's not in sight"... för att citera gamle goe Ozzy. Nu har det äntligen börjat bli varmt och gott utomhus. Tyvärr, för Butabis del, innebär detta en ökad mängd av vidriga småkryp och framför allt spiders som jag är sjukligt, barnsligt rädd för. Skulle nog vilja kalla mig själv en fullfjädrad Araknofob. De går äckligt, ser äckliga ut och känns äckliga när de springer över en. Vet dock att (common) spiders i regel inte är så farliga här i Sverige. Spindeln på bilden är inte alls så farlig som den ser ut heller, och framför allt inte lika stor som den ser ut heller. Efter att ha varit med på GHR's wresltinggala Wrestlemania II färdades jag till HQ för att jobba natt. Då jag svidade om i omklädningsrummet slängde jag ett öga ut genom fönstret och blickade västerut mot solnedången. Förvisso var jag ganska seg just då men då mitt öga träffade spidern så såg den gigantonormous ut och jag inbillade mig att den klättrade i träden långt där borta i fjärran. Bara för nån millisekund alltså så tro inte att jag går på nåt. Givetvis satt den på fönsterrutan in till omklädningsrummet. Tyckte dock bilden blev ganska tuff, med den stora spidern i förgrunden och solnedgången i bakgrunden. Den gestaltar på nåt sätt vad vi alla har att vänta med våren och sommaren.... småkrypens tid. Ser ni förresten övervakningskameran till vänster i bild. Det är en av mina arbetsuppgifter att kolla i den så att inga tjyvar (eller bauta spindlar) försöker bryta sig in på HQ.
No comments:
Post a Comment